Utmaningar med forskningskoppling

På denna sida försöker vi hålla en uppdaterad lista över utmaningar kopplade till bl.a. “pandemihacket” som bedömts vara av intresse för universitet och högskolor, exempelvis sådant arbete som med lämplig vinkling kan vara vetenskapligt publicerbart.

Vi söker forskargrupper och andra som är intresserade av att undersöka och utveckla exempelvis följande.

Problemområden

1: Desinficerings- och (åter)steriliseringsmetoder och ev. tillhörande logistik

Exempel: Normalt används isopropanol för ytdesinficering av lokaler, inredning, utrustning m.m. Under pandemin överstiger efterfrågan tillgången och därför har man börjat använda t.ex. etanolbaserade medel eller Virkon m.m. istället för isopropanol. Vissa material och utrustningar (t.ex. ultraljudsprobar) vet man att de inte tål etanol, särskilt inte upprepad etanolexponering för andra material och utrustningar är tåligheten okänd.

Exempel: De mest filtrerande andningsskydden (FFP3, N99/N100 etc.) är svåra att få tag på, därför kan behov uppstå av att återsterilisera och återanvända dem (trots att de är marknadsförda som engångsprodukter). I dagsläget finns relativt gott inflöde av enklare sorters mun- och andningsskydd som fungerar i många vårdsituationer, men det är ofta ont om FFP3-klassade andningsskydd som rekommenderas för vissa aerosolbildande vårdåtgärder. Se diskussionstråden: Åter-sterilisering och återanvändning av andningsskydd

Tänkbara utvecklings- och forskningsspår:

  • Effektivitetsmätning av (åter)steriliseringmetoder för andningsskydd, skyddsvisir, slangar och annan utrustning. (Exempelvis att kontrollera om alla virus dör.)
  • Test/mätning av slitage orsakat av olika desinficeringsmetoder.
  • Eventuell grundläggande funktionsmätning/test av andningsskydd (flöde/andningsmotstånd, filtreringsförmåga etc.) efter återsterilisering. Kompletta sådana tester kan även genomföras (mot betalning) av RISE som nu har riggat utrustning för det.
  • Säkra effektiva arbetssätt och logistikflöden för återsterilisering/återanvändning av personlig skyddsutrustning i stor skala (sjukhus) respektive liten skala (vårdboende/vårdcentral)

I pandemihackets början, Delprojekt 1: Reservlösningar för andnings- och ögon/ansikts-skydd, ingick även design/produktion av ögon/ansiktsskydd men där börjar nu lokal industri och privatpersoners, gruppers och föreningars initiativ täcka upp de mest akuta behoven. Återsteriliseringsmetoder, alternativa förbättrade modeller och effektiv produktion är dock av fortsatt intresse, fast nu mindre akut.

Resurser: Testmaterial/utrustning/inredning i en lokal samt tillgång olika desinficeringsmetoder och medel (UV-ljus, etanol, Virkon etc) kan byggas upp vid Universitetssjukhuset i LInköping. Möjlighet att ta med vissa saker saker till universitetets lokaler kan sannolikt också ordnas.

Tänkbara forskningsspår med längre horisont:

  • Möjligheter för och konsekvenser (ekonomi, miljö, sysselsättning etc.) av att byta engångsartiklar mot återanvändbara som tvättas/återsteriliseras.

2: Effektiv och skalbar lokal/nationell produktion av bristprodukter

Kan akademi, vård- och omsorg hitta ytterligare vägar att förbättra tillgång på skyddsutrustning genom öppna (fritt kopierbara) lösningar? Kan sådan öppen design bidra till att smidigt skala upp och ner lokal produktion parallellt hos fler aktörer under bristperioder? Kan den även stimulera nya idéer som existerande tillverkare av skyddsutrustning kan ha nytta av i sin ordinarie produkt- och processutveckling?

Exempel: Både i sjukvården och på boenden, exempelvis i äldrevården, saknas på många ställen andningskydd som är bekväma att använda många timmar i sträck. “Vanliga” andningssskydd (FFP2/FFP3) för engångsbruk är ganska tunga att andas igenom en längre stund. För industribruk finns dock bekvämare lösningar, t.ex. med batteridriven fläkt och inbyggt skyddsvisir, även från svenska tillverkare som Tiki Safety och Sundström. De industriella är dock inte helt optimerade för vård och omsorg och dessutom i en prisklass som kan få boenden och andra mindre verksamheter att tveka.

Exempel: Långärmade skyddsförkläden är väldigt svåra att få levererade i tid (har tidigare importerats från t.ex. Kina). En del vårdgivare har manuellt tillverkat mindre serier. Det finns nu indikation på att svensk serieproduktion börjar komma igång.

Tänkbara utvecklings- och forskningsspår:

  • Öppen (fritt kopierbar) kostnadseffektiv design av kombinerat ansikts- och andningsskydd anpassat för heldags-användning i vård och omsorg i situationer där mycket god kommunikation med patienter/brukare och medarbetare krävs. Filtrering av bärarens utandningsluft är också önskvärd för att fungera i miljöer där man vill minska risken för smittspridning från personal till patient/brukare. (Se även Prototyper, design & exempel på mun- och andningsskydd) Kan bra öppet licensierad design snabbt hjälpa både existerande tillverkare och nya aktörer?
  • Design av parallelliserbar process för lokal tillverkning av långärmade engångs-skyddsförkläden (se exempel i Skyddskläder, förkläden etc. Design, mönster, tillverkningsmetoder m.m) Hur står sig t.ex. robotik och annan high-tech mot mer manuella low-tech lösningar?
  • Test av skyddsvisirs säkerhet, bekvämlighet, återanvändbarhet

Tänkbara forskningsspår med längre horisont:

  • Hur kan man utforma framtida upphandlingar av skyddsutrustning och andra nödvändiga produkter på ett sätt som både ger lågt pris (t.ex. delvis genom import) och samtidigt garanterar att lokal produktion kan skalas upp vid framtida kriser då internationella försörjningskedjor störs? Bör en viss andel alltid vara “närproducerat”? Andra sätt?

3: Digitalisering

Tänkbara forskningsspår med längre horisont:

  • Vilka nya synsätt och möjligheter för digitalisering medför pandemin hos vård och omsorg? Distansarbete och distansmöten har ökat hastigt och vårdpersonal, bl.a. sådana genom sin ålder utgör riskgrupp, verkar ha anammat digitala patientmöten snabbare än annars. Hur kan en mer djupgående digitalisering se ut? Kan man hinna göra saker ännu smartare inför en eventuell andra våg av smittspridning?
  • Vad kan vi lära oss av invånarinitiativ som koordinerats via digitala plattformar och har designat, tillverkat eller distribuerat skyddsutrustning i mängd när samhällets ordinarie vägar varit för långsamma? (Se länkar på separat sida)

Allmänt

Hjälp med praktisk utveckling och utvärdering är välkommen, likaså överskådlig sammanställning av relevant existerande forskning. Ni får givetvis gärna forska på det samtidigt och sedan publicera resultat vetenskapligt om ni vill.

Finansiering

Vi har inte hunnit utreda finansieringsaspekter och hoppas att initiala insatser kan göras med era befintliga resurser och ideer samt nedanstående tips. Hjälp oss gärna komma på fler sätt.

Kom igång genast

Vi kräver inga formella överenskommelser från samarbetsparter för att inleda dialogen utan det är bara att hoppa rakt in i lämpliga trådar här i forumet t.ex.

Kontakter till medverkande från vård- och omsorg

Ställ gärna ev. frågor direkt i forumen om det passar, hör annars av er till nedanstående.

Region Östergötland Test och innovation

Intresserade av problemområden 1-3

Region/kommun/organisation nnn

Fyll på här

Forskningsgrupper som kommit igång

Fyll på här, berätta med någon eller några meningar vad ni gör och hur man kontaktar er.

Vi uppmuntrar samarbete mellan grupper på olika instutitioner och lärosäten. (Ni kan ju publicera tillsammans istället för att konkurrera…)

Potentiellt intressanta nyheter:

EU Hackathon COVID-19, 24-26 April

Under helgen kommer EU-kommissionen i samarbete med medlemsländerna arrangera ett europeiskt hackathon. Syftet är att koppla samman civilsamhälle, innovatörer, partner och investerare runtom i Europa för att utveckla innovativa lösningar för att hantera Corona-relaterade utmaningar. Det drar igång redan fredag kväll och pågår sedan hela helgen. Mer information finns här: https://euvsvirus.org/

EU-portal COVID-19 (genetisk info m.m.)

EU-kommissionen lanserade under gårdagen en digital portal där forskare ska kunna dela med sig av sin forskning kopplat till det nya Coronaviruset. Det gäller exempelvis DNA-sekvensering och data från förkliniska studier.

Syftet med portalen är att förenkla för tusentals forskare som jobbar med viruset att dela data och rön med varandra för att driva arbetet med forskningen framåt. Portalen har tagits fram inom ramen för ett samarbete mellan EU-kommissionen och ett antal andra europeiska organisationer, projekt och medlemsländerna. Portalen finns här https://www.covid19dataportal.org/